Kvinnligt företagande viktigt för Sveriges framtid

Ja, det är tröttsamt att vi ska behöva dra skillnader mellan manligt och kvinnligt. Det är tröttsamt att det ens spelar roll. Men det gör det, och för att göra något åt det måste vi ta en titt på de normer som råder i företagsvärlden. Rent praktiskt gör det verkligen ingen skillnad vem det är som sköter bokföringen eller gör budget, men när det gäller att främja företagande så spelar genus en avsevärd roll. Det är en värld som, precis som många plattformer, drivs av snabba beslut och förstagångsintryck där rådande strukturer inte främjar rättvis behandling. Rådande föreställningar om skillnader mellan kvinnlig och manlig företagsamhet påverkar vem som får finansiering och som naturlig följd på det, vem som lyckas.

Den 12 mars 2015 höll Tillväxtverket en konferens om företagande på lika villkor, där ett flertal studier presenterades och diskuterades av egenföretagare med varierande erfarenhet. Det var en givande dag på många plan även för de i publiken som inte drev egna företag, eftersom allmänheten kan ha svårt att se vad som försiggår inom näringslivet och vilket resonemang som råder.

Stereotyper och strukturer

Stereotyper existerar därför att människor har ett behov av att kategorisera och bedöma folk snabbt. Det gör världen lite mindre komplicerad. Tyvärr är det så att vi i ett modernt samhälle inte kan resonera på det viset. Saker bör inte se ut som det alltid har sett ut, eftersom det leder till missuppfattningar och förlorade möjligheter. Gruppen bedöms istället för individen. Sen när har det lett någonvart?

Det här handlar alltså om hur kvinnliga och manliga företagare uppfattas. Det har ingenting att göra med hur de faktiskt är.

Det är en generell föreställning att företagande kvinnor:

• Är försiktiga
• Endast behöver små medel
• Inte vågar ta stora lån eller göra för stora investeringar
• Är verksamma i ”fel” branscher som saknar tillväxtpotential

Synen på män är helt och hållet tvärtom; de vågar satsa, de behöver stora medel och är verksamma i ”rätt” branscher. Dessa föreställningar förstärker den rådande normen: att det är företagande män som finansiärerna satsar på. Den stereotypa bilden av en riktig entreprenör är en man, inte en kvinna. Snacket om honom kan benämna honom som en uppfinnare eller innovatör, medan företagande kvinnor får epitetet ”hon”. Den företagande kvinnan kritiseras också för saker som mannen lovordas för. Försiktighet är till exempel en positiv egenskap hos mannen, som då kallas sansad. Om en kvinna är försiktig så vågar hon inte ta steget fullt ut. En man kan vara ”ung och lovande” men en kvinna är ”oerfaren”. Mannens positiva egenskaper är detaljerade och tydliga, hans negativa allmängiltiga och oklara. För kvinnan är det tvärtom.

Kvinnors företagande i Sverige

Så hur ligger det faktiskt till då? Är entreprenören verkligen en man? Drygt en fjärdedel av Sveriges företag drivs av kvinnor. En tredjedel av alla nya företag startas av kvinnor. Inom vissa sektorer är det dessutom en majoritet av företag som drivs av kvinnor. Kvinnor driver fler företag än män inom Kultur, nöje, fritid & annan service samt Vård & omsorg.  Många av branscherna där kvinnor dominerar är också branscher där företag generellt har få eller inga anställda. Det är vanligare att kvinnor har en annan anställning vid sidan av att driva företag, och att de delar ledningen av företaget med någon inom familjen.

Än så länge är studie- och yrkesval fortfarande traditionellt könsuppdelade. Unga kvinnor dominerar inom vård- och omsorgsutbildningar, medan unga män är i majoritet på exempelvis bygg och tillverkning. Eftersom man startar företag utifrån sin egen yrkeskompetens blir det så att företagandet generellt är uppdelat på samma sätt.

Kvinnors företag vill växa i större utsträckning än företag drivna av män. Den faktor som flest företag oavsett ledning uppger som störst hinder för tillväxt är brist på tid. Ett av tio företag uppger att tillgången på lån och krediter är ett stort hinder.

Attityder förändras – men långsamt