Ta ansvar för din högskolebehörighet!

av · Publicerat · Uppdaterat

onewayonewayMånga gymnasieskolor nämner högskolebehörighet som något de erbjuder sina elever, eller som något man kan få om man ansöker om det. YRMiS har också nämnt saker som ”grundläggande behörighet” när vi har skrivit om vad som krävs för att läsa till de flesta yrken på högskolenivå. Men vad innebär egentligen högskolebehörighet och varför är det viktigt? YRMiS reder ut några frågetecken och förklarar skillnaden mellan de vägar som finns att gå efter högstadiet.

Med grundläggande behörighet menas helt enkelt att du har fullständiga gymnasiebetyg för att få studera vidare på högskolenivå.  Om du har något av följande varianter så har du grundläggande behörighet.

  • Godkänt på minst 2250 gymnasiepoäng
  • Godkänt på 90 procent av kurserna på en fullständig gymnasial vuxenutbildning.
  • En utbildning från en folkhögskola som ger grundläggande behörighet.
  • En utländsk motsvarighet till gymnasieutbildning.

Om du inte har fullständiga gymnasiebetyg måste du läsa upp dem, på kommunal vuxenutbildning (komvux) eller folkhögskola.  En utbredd villfarelse är att komvux är en automatisk andra chans om man inte lagt manken till på gymnasiet. Detta stämmer inte. Sedan januari 2007 går det inte att förbättra sina gymnasiebetyg via komvux; dåliga betyg förblir dåliga så länge du har ett betyg i ämnet. Det är också så att sökande till högskola delas in i två olika grupper inför urvalet. De som har fullständiga gymnasiebetyg hamnar i urvalsgrupp ett, samt de som redan har kompletterat sina betyg från komvux. I urvalsgrupp två hamnar de som håller på att komplettera men inte har slutbetyg än. De i grupp ett har en större chans att komma in på högskolan de vill, men det är upp till högskolan själv att bestämma vilka som kommer in.

Det är alltså inte rekommenderat att man läser upp sina betyg efter gymnasiet. Istället måste man själv ta ansvar för att man får en fullständig gymnasieutbildning från början. Alla gymnasieprogram är inte lika.

På en väldigt grundläggande nivå kan man säga att det bara finns en fråga att ställa sig när man väljer till gymnasiet: Vill jag jobba direkt när jag är färdig, eller vill jag plugga mer?

studiefrb

Högskoleförberedande gymnasieinriktningar vänder sig till de som vill plugga vidare på högskola eller universitet. Om du vet vad du planerar att göra efter gymnasiet bör du se till at du får de relevanta kurserna under din utbildning. För att bli civilingenjör till exempel krävs det förutom grundläggande behörighet också godkända betyg i Fysik B, Kemi A och Matematik D. Kolla med din SYV!

Även om du inte vet exakt hur framtidsplanerna ser ut är det bra att få grundläggande behörighet. Du kan du välja breda utbildningar som har en vag riktning inom områden du tycker verkar roligast. Det finns fem högskoleförberedande gymnasieprogram: Ekonomiprogrammet (EK), Estetiska programmet (ES), Naturvetenskapsprogrammet (NA), Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) och Teknikprogrammet (TE).

yrkesfrb

Yrkesförberedande gymnasieinriktningar är precis vad det låter som, en utbildning där du kan börja jobba direkt efter gymnasiet. Det är en fokuserad utbildning för dig som redan vet vad du vill jobba med. Exempel på jobb man kan få behörighet till i gymnasiet är bland annat:

Barnskötare
Möbelsnickare
Målare
Elektriker
Florist

Vissa yrkesförberedande program, som till exempel undersköterska, ger också högskolebehörighet.  Det är alltid bäst att vara säker innan man väljer.

Vi på YRMiS önskar alla blivande gymnasieelever ett gott val!

Bilder från www.umu.se och www.gyf.se

Du gillar kanske också...