Studie- och yrkesvägledare tycker till
I YRMiS första undersökning bland studie- och yrkesvägledare arbetade över hälften på en grundskola och 30 % på gymnasiet. Resterande arbetade på högskola, arbetsförmedling eller liknande.
Fyra av fem ansåg att de hade tillräcklig kompetens för att vägleda elever inför deras yrkesval. De flesta hade egna erfarenheter av andra yrken, främst inom skola, vård och handel.
En övervägande majoritet av de svarande höll sig uppdaterade om hur yrken förändras via nätet. En SYV:are gjorde så många PRAO-besök som möjligt, en annan gick på studiebesök hos olika arbetsgivare så ofta hon kunde. En person ansåg att initiativet snarare låg på branschorganisationer när det gäller information om vad arbetsmarknaden efterfrågar och hur yrken förändras.
Hur ser yrket som studie- och yrkesvägledare ut om tio år?
Flera SYV:are angav att de inte har reflekterat alls över hur deras yrke ser ut om tio år. Många hoppades att deras jobb skulle vara mer uppskattat i framtiden och flera ville att vägledningen skulle integreras mer i undervisningen. En person trodde att hennes jobb skulle styras mer av arbetsmarknadens behov. Några personer trodde att SYV:are knutna till skolor på sikt skulle komma att ersättas av vägledningscentra i kommunerna.
– Vi kommer att vara mycket mer interaktiva och kanske ersatta av robotar när det gäller informationsdelen, siade en vägledare.
Att vägledningen kommer att vara i fokus, trodde 3 av 5.
Är det viktigt att förmedla prognoser om arbetsmarknaden?
De flesta ansåg att det var bra att berätta för eleverna vilka yrken och inom vilka branscher det kommer att råda brist på arbetskraft respektive vilka jobb som kommer att ha ett överskott på kvalificerad personal, dvs var det blir lätt respektive svårt att få jobb. Majoriteten skaffade denna information på nätet, framför allt från Arbetsförmedlingen. En person gjorde det genom att göra studiebesök i olika branscher. Flera studie- och yrkesvägledare svarade att de inte fördjupade sig i prognoser då de tyckte att individens val var det intressanta. Över 30 % angav att de aldrig berättar om prognoser för att de inte vill styra. Dessa tyckte att man ska välja yrke utifrån intresse, aldrig efter prognoser som kan slå fel.
Vilket är det bästa sättet att få reda på vad ett yrke innebär?
Fyra av fem ansåg att praktik var det bästa sättet för elever att få reda på vad ett yrke innebär. Nästbäst var studiebesök, därefter besök av arbetsgivare på skolan och förebilder på film på nätet. Arbetsmarknadsdagar gav inte särskilt mycket ansåg över hälften. Reportage i tidningar, undervisning om vad ett yrke går ut på och tryckt information i kataloger stod lägst i kurs – dessa sätt ansåg över 90 % gav minst när det gäller att få elever att förstå vad ett visst yrke innebär.
Undersökningen är inte statistisk säkerställd eftersom det helst ska vara minst tusen personer som svarar. I den här undersökningen deltog 63 studie- och yrkesvägledare från olika delar av landet.
